Älskade Knutte!

Älskade Knutte!

Fick upp den här bilden på Facebook, så en påminnelse om vad som hände för tre år sen.
Då var han alldeles färsk, liknade Benjamin syrsa och jade inte riktigt växt i sitt utseende än.
Men ändå, så himla mycket kärlek till den där lilla sparven, med kycklingben och vader stora som oliver.

1461231_10151937924246496_414549418_n

Nu har han blivit såhär stor, kan nästan allting (om man frågar honom själv) och pratar så himla bra! Det är som att prata med vem som helst och jag kan inte sluta förvånas över hur han helt plötsligt blev en egen person.
Inga kycklingben längre, ingen liten ömtålig bebis utan en liten kille med stora funderingar och så himla mycket kärlek.
Knut, mitt hjärtas stora fröjd och glädje!

IMG_2480 IMG_2500 IMG_2523 IMG_2530 IMG_2531

Knut 3 År!

Knut 3 År!

För tre år sedan låg jag på förlossningen, såhär:


…och imorse kom vi in till den här rävsovande gullefisen:

IMG_2423

För tre år sedan insåg jag att vi faktiskt skulle få barn, trots att de tvar tre veckor kvar till beräknad förlossning.

8

Vår nyblivna treåring var ivrig på paket imorse.

IMG_2438 IMG_2441

Så föddes han, vid lunchtid den 17 februari 2014!

9

Jaaaa en Liten Skär!

IMG_2444

Jaaa, vi fick en liten skär bebis!

12

När man fyller år får man äta leverpastejmacka i sängen.

IMG_2450

Tre år sedan jag fick snusa på nyfödd bebis för första gången.

13

När vi kom in i köket väntade själva huvudpresenten, en ny cykel med trampor! Lyckan!

IMG_2453

Alldeles nyfödd liten Knut!

16

Grattis på treårsdagen älskade unge!

IMG_2455

Älskade Barbro!

Älskade Barbro!

Jag har skrivit om henne förut, men låt oss ändå prata en stund om Barbro Lindgren.
Som ni säkert vet vid det här laget så ÄLSKAR jag henne!
Hon är så väldigt lik mig, eller kanske är det jag som är lik henne?
Min mamma är lika förtjust i Barbro som jag så när jag växte upp så var det alltid Barbros böcker vi läste. Först barnböckerna, Max och vilda bebin. Sen blev jag lite större och då läste vi Loranga och lilla Sparvel. Till slut läste jag Jättehemligt och Världshemligt. Så jag har på nått sätt växt upp med Barbro Lindgren och det är jag så evigt tacksam för. Hon har alltid satt ord på de små sakerna och beskrivit de stora känslorna så fint.

I höstas var hon i Värnamo och jag var först i kön och stannade sedan kvar till sist, så det bara var hon och jag kvar. Då gick Knut fram till henne med sin Benny-bok och hon skrev i den till honom och sen läste hon hela sagan för honom.
Alltså känslan, när ens allra största förebild och människa sitter och läser sagor för ens unge! Så svårslaget!
Ett av mina största moments in Life tror jag bestämt.

knuobarbro

Härom dagen visades avsnittet när Barbro Lindgren möter Lars Lerin. Har ni inte sett det måste ni göra det omedelbart! Avsnittet finns här. Jag såg det två gånger på raken för att det var så himla bra!
Vill man ha ÄNNU mer Barbro (och det vill man ju) så kan man lyssna på podden Bladen brinner, med en intervju med henne. Lyssna här!

Jag kände i alla fall att jag ville ge tillbaka på nått sätt, för allt hon gett mig.
Så jag tecknade ett porträtt, som visade sig bli ett av de bästa jag gjort.
Fast så blir det kanske, när det ligger ofantligt mycket kärlek bakom.

Så tack Barbro, för allt!

barbro

Tre År Av Villkorslös Kärlek!

Tre År Av Villkorslös Kärlek!

På fredag fyller Knut tre år!
Folk brukar säga att det går så snaaaaaaaaaaaabbt och att barnet nyss föddes osv.
Jag tycker inte det har gått snabbt, minns knappt ens de första året!
Minns inte hur man blandar välling trots att jag gjorde det flera gånger varje dag under flera års tid, minns inte hur det var när han inte kunde gå och minns knappt hur han såg ut utan hår.

Jag minns däremot hur jäkla gullig han var i sina små sandaler och stråhatten med öron, hur han sov hela vägen upp till Höga Kusten i bilen, hur glad han blev när han fick en bil i present när han fyllde två år och sen vägrade öppna fler paket för han var så lycklig.
Jag minns när han sa att han älskade mig första gången, hur jäkla roligt det är att höra hans små funderingar och jag vet exakt hur hans lena rygg känns i min handflata.

Jag älskar den ungen så ofantligt mycket, varje dag gör han mig så himla stolt och jag älskar att just han är min. Fina älskade charmKnutte!
Han har lärt mig så mycket om mig själv, om vad som är viktigt och hur härligt det känns att vara så ovillkorslöst älskad.
Hans små armar runt min hals och mjuka huvud mot min axel.

Tack fina stora lilla kille för de tre bästa åren i mitt liv!
Jag älskar dig mer än jag någonsin skulle kunna beskriva.

_r5a3277 img_0080 h13 img_1918 IMG_0797 IMG_0686 IMG_0121 fluga mini2 1månad minirodini image IMG_4778 (651x800)

Anna Om Barn Nummer 2!

Anna Om Barn Nummer 2!

img_0026

Inatt vaknade jag plötsligt av att livmodern liksom drog ihop sig av en attack-bebislängtan.
Fast det var snabbt övergående. Jag vet ju att jag NOG helst bara vill ha ett barn.

Men för att övertyga mig själv, så är det lika bra att lista för- och nackdelar, så min hjärna kan tänka lite klarare.

PLUS med ett barn till:

  • Kul för Knut att ha syskon (fast när man frågar om han vill ha en bebis säger han bestämt nej)
  • Det är lite sorgligt att tänka på att Knut aldrig kommer bli sådär liten igen
  • De är skitgulliga när de är sådär små
  • De små söta kläderna
  • Knut har alltid någon att leka med och blir mindre ”beroende” av att vi ska leka med honom
  • Skönt att ha någon mer som hälsar på oss på vår ålders höst
  • Knut blev ju hur jäkla gullig som helst, nästan slöseri med så bra gener att inte fixa fram en till, hehe

Okej det var det enda jag kunde komma på som skulle vara FÖR ett barn till. Inte särskilt mycket vettigt med andra ord.
På minus listan ser det ut såhär:

  • Knut var vaken minst en gång varje natt fram tills han var 2,5 år. Är sjukt osugen på att göra om det igen.
  • Min bröstförminskning kan gå tillbaka till sitt ursprung om jag blir gravid igen
  • Jag HATADE att vara gravid och mådde så himla illa och hade foglossningen från helvetet
  • Det är mycket svårare att få barnvakt till två barn och därmed svårare för oss att åka iväg och bara vara jag och Emil
  • Vi har en så himla bra rutin och stämning i vår familj nu. Det liksom funkar och är lätt. Vet inte om jag vill rubba det.
  • En ny bebis kommer innebära mindre tid att vara med Knut och bara se honom
  • Jag måste vara borta från jobbet igen
  • Vi har ett sovrum för lite i vårt hus om vi ska ha två barn

Ja det var det jag kom på till minussidan.
OBS, detta är MINA tankar runt det hela, ingenting är skrivet i sten eller kanske inte ens går att tillämpa på andra familjer. Så ni behöver inte bli upprörda.
Det känns dock som att argumenten mot väger tyngre än för just nu.
Att bebiskläder är gulliga är ett ganska klent argument för att sätta en människa till världen kan jag tycka.

 

Min Lilla Kränkta Man!

Min Lilla Kränkta Man!

Min son fyller snart tre år. Det har jag hört kan innebära att de kommer in i en trotsfas, den sk. treårstrotsen.
Japp, den har kommit.
Jag tror att det kan vara en kombination av åldern och det faktum att vi varit borta, så han måste trotsa lite över det också.
Så numera har vi Sveriges mest lättkränkta man hemma hos oss. Vad man än säger, typ ”sitt still när du äter” gör att han blir kränkt, trycker ner hakan i bröstet och går till sitt rum och smäller igen dörren.
Sen sitter han där inne i sin stol med armarna i kors en sisådär tio minuter innan han kommer ut igen och säger att han blivit glad.
Sådär håller det på, dag ut och dag in.
Fast det svåra är att hålla sig för skratt när han blir sådär kränkt, för det är så jäkla gulligt!

Igår blev han sur över nått de sa på barnprogrammet och var tvungen att gå därifrån och sura en stund.
Inte lätt att vara liten och lättstött.

img_3982

Anna Om Att Lämna Sitt Barn!

Anna Om Att Lämna Sitt Barn!

Om ungefär en månad sitter jag och Emil på ett plan till Österrike för en hel veckas skidsemester, tack vare att jag är årets skidbloggare 2016 (japp, jag älskar att säga det för det är så komiskt)
Det ska bli otroligt härligt att komma bort, sova länge, sitta mot husväggar och sola sig mot iskall alpinsol och dricka öl långt in på småtimmarna.
Men detta innebär också att vi måste lämna Knutte hemma.
Först pratade vi om att ha med honom, men då kan jag och Emil aldrig åka skidor ihop eftersom jag inte törs åka utan honom och någon måste ju passa Knut. Alternativet hade varit att ha med en barnvakt men vi kände att om Emils pappa följde med så skulle det liksom mer bli deras resa än vår och om mammas följde med skulle det bli hennes och min resa. Så det var helt enkelt inget alternativ att ta med Knut.

Vi har lämnat honom förut. När vi var i London på Emils 30-årsdag var vi borta i två nätter men kom hem så sent så Knut sov hos min faster i tre nätter. Det var inga problem alls förutom att vi längtade hemskt mycket efter honom sista dagen.
Första dagen är alltid en känsla av att man glömt nått, man liksom hoppar till då och då och tror att man tappat bort honom. Andra dagen börjar det bli ganska skönt att få vara själva lite och tredje dagen längtar man ihjäl sig efter honom.

Men nu ska vi alltså vara borta i en hel vecka!
Jag är inte det minsta orolig för Knutte, han kommer vara hos sin farfar och hos min faster och hennes man, halva veckan var så han kommer med största sannolikhet ha det jättebra. Det är ställen och personer han är van vid och trivs bra med, nästan som hemma så det kommer inte vara något problem.
Problemet är ju att vi kommer längta ihjäl oss!
Vi har pratat mycket om det här jag och Emil, att vi känner oss så himla ego som åker iväg och lämnar honom så länge.
Samtidigt tror jag att den här resan verkligen kommer göra oss och vårt förhållande väldigt gott.
Knut är nästan tre år när vi åker. Väldigt självständig och inte särskilt mammig eller pappig så jag tror inte han kommer tycka det är så jobbigt att vara ifrån oss.

Åh, dagens i-lands problem!
Hur hade ni tänkt?

img_2180 h9 img_1875 IMG_1071 IMG_1459 IMG_1381 IMG_1407 IMG_1257 IMG_1225 hängmatta2 vår1

Decemberutmaningen!

Decemberutmaningen!

Emma Sundh har dragit en gång en rolig utmaning i december, med hjälp av sina läsare.
Jag hakar på (är så dålig på att hålla liv i nått så länge, men kan ju försöka)

Första ”luckan”: Årets bästa Instagram-bild. Visa en bild från ditt flöde som du tycker extra mycket om.

Alltså jag har två som jag gillar lite extra, nämligen de här två:

img_1870

Den här är från en läkarundersökning vi var på med Knut. Tycker den är så himla gullig med blöjan och benen sådär. Åh!

img_3982

Den andra bilden är den här på Knut när han har klätt ut sig till Batman. Det är alltid samma sak, fotbollshalsduken och pälsmössan = Batman! Sen älskar jag minen, det är hans ”arg-min”.

Annas Jul, del 2!

Annas Jul, del 2!

Jag skrev ju ett inlägg om min jul för ett tag sen, här kan du läsa det och just då var jag mest insnöad på att lägga ner allt vad jul hette och lägga mig under en sten.
MEN, sen var mamma här och hälsade på och vi bestämde oss för att åka dit på jul trots allt. Då ville min storebror och hans familj också komma men eftersom mamma inte bor så stort numera så ska min brors familj bo på hotell.
Men så himla mysigt, då blir det ju nästan som jularna när jag var liten ändå!
Fick så himla mycket mer julfeeling när det här bestämdes så nu vill jag ta in granen och hela faderullan bara för det!

Konstigt ändå det där med jul, hur himla mycket traditionerna det ändå ligger bakom.
För känns det inte som det alltid gjort, så känns det inte som jul överhuvud taget.
Därför är jag så jäkla glad över att det i år kommer kännas som det ska…..nästan.

Nu jädrar ska här julpyntas!

byggajulkortliten jul7 jul6 julig

Knut Ritar!

Knut Ritar!

Dags för ett nytt inlägg om Knuts teckningar!
Här är hans första huvudfoting!
Sån himla gullig liten en.

huvudfoting

Jag satte in honom på ett friskis och svettis-pass.
Såhär:

gymnastik

Känner verkligen med den här huvudfotingen. Känner mig ofta precis såhär när jag är på gymmet.

Pin It on Pinterest