Anna Listar!

Saker jag verkligen gillar:

- Dra bort folien på smörpaket, speciellt den på bregott för den sitter bäst, liksom i smöret.
- Säga ”-Livet!” med jämna mellanrum, tex när man dricker kall öl på altanen, eller när något riktigt jävligt händer. Det passar till allt helt enkelt, livet alltså.
- Sms. Jag skickar hellre tusen sms än ringer upp.
- Mataffärer med massa onödiga saker, typ netto och Lidl. Köpte tex nya skor på Lidl häromdagen. Bäst att kunna köpa skor och bananer på samma ställe!
- Teckna ögonblicksbilder. Min nya favorit.
- Läsa mail. Jag älskar att läsa mail.
- Stämpla alla mina kvitton med min kredit och debet stämpel och sen stta in i ordning i bokföringspärmen.
- Lyssna på samma låt tusen gånger. Just nu är min favorit ”Dirty old town” med Craig Cardiff. Förra veckan var det Daniels joik.
- Lyfta upp en nyvaken Knut med varm mage och yvigt hår.
- När man möter såna där människor man på en gång känner att jisses vad jag tycker om dig. Händer typ aldrig.
- Åka över Ölandsbron, dra ett djupt andetag och släppa ner axlarna.

DIGITAL CAMERA
- Syrener. Älskar att gå på asfalt och så luktar det syrener överallt. Bästa bästa lukten.
- Barnskor. Beroendeframkallande för det är så vansinnigt gulligt!

Saker jag ogillar:

- Nya smaker på saker, typ daim päron. Köper aldrig specialsmaker. Tacka vet jag gammal hederlig magnum mandel.
- Att ha ny bikini och nya bröst men att det fortfarande är frost på nätterna så jag aldrig kommer kunna använda den.
- Folk utan swish. Alla måste skaffa swish för det är det bästa som hänt mänskligheten sen skivat bröd typ!
- Cupcakes. Fina att se på. Alltid äckliga.
- Scones. Världens menlösaste bakverk. Goda i ungefär en halv minut efter att de kommit ur ugnen. Sen svintråkiga.
- Att jag inte träffat min bror på en mindre evighet nu.

IMG_5806 (533x800)
- Att jag betalar med i preliminärskatt än jag faktiskt tjänar, måste alltså jobba för att kunna betala skatt utan att få lön.
- Att det kostar 300 kronor att gå till kvinnokliniken.
- Teckna cyklar och fötter.
- Plocka ur diskmaskinen.
- Sy foder.

Annas Tankar!

Underbara Clara skrev ett så himla bra inlägg om det här med att man som bloggare alltid vara beredd på alla andras känslor och reaktioner. Hon la ut en bild på instagram för ett tag sedan, med en nedåtgående viktkurva.
Det blev ramaskri.

Såhär är det alltid och det gör att jag inte törs skriva om vissa saker, för jag orkar helt enkelt inte med alla reaktionerna som kommer med det.

Jag har till exempel gått ner nästan tio kilo i vikt. Det är för mig en jättestor grej och ett mål jag satte upp för mig själv och sen genomförde.
Jag ville blir av med mina gravidkilon och komma tillbaka till min gamla kropp igen.
Jag tränade och följde ett kostschema.
Inget av det skrev jag om på bloggen.
För jag visste att det skulle bli ett jävla liv.
För man får inte vilja gå ner, då är man ytlig och har fallit i någon form av fack. Man har fallit för en klassisk kvinnofälla och yadayadayada.

Jag känner mig grymt peppad på att jag satte ett långsiktigt mål, att på ett år skulle jag gå ner till min vikt jag hade innan jag blev gravid.
Jag klarade det och det tycker jag är stort i sig och en jäkla härlig känsla, oavsett om det rör sig om vikt eller något annat.

Förra sommaren la jag upp en bild på mig själv i bikini, med gravidkilon och bristningar och den hyllades för att jag vågade och jag fick massvis med kommentarer och pepp.
Hade jag däremot lagt upp en bild på mig sälv i bikini nu, så tror jag inte att reaktionerna hade varit lika peppande.
Hade jag velat gå upp i vikt hade tonen varit annorlunda än om jag vill gå ner.
Men kropp som kropp? Upp eller ner borde inte spela någon roll.
Bilder på större kvinnor, gärna avklädda sådana, hyllas medans bilder på avklädda smala tjejer anmäls för olämpligt innehåll.
Som sagt, kropp som kropp?

När jag skrev om att jag tyckte att man skulle dela på föräldraledigheten fick jag arga mail om att alla faktiskt inte kan dela och att jag ska ge fan i att ge dom dåligt samvete.
När jag skrev att jag var gravid var et någon som blev stött över det att jag numera inte längre var med på ”de som hade svårt att bli gravidas sida”.
Sen de här med triggervarningar som en del tycker man bör skriva ut.
Då hade man ju fått ha det innan varje ord eller bild man la upp, för alltid triggar det väl någon.
Jag kan till exempel bli ledsen när jag ser bilder på folk med sina pappor, bara för att jag vet att min inte finns längre
Aldrig i livet att jag skulle kräva att de skrev triggervarning innan de la upp en bild på sin pappa.
För den sorgen är min och inget någon annan ska behöva ta ansvar för.

Låt folk ha pappor och mammor, låt folk gå upp och ner i vikt, vara stora eller små, lediga eller inte bäst de vill.
Jag skkriver bloggen utifrån mitt perspektiv. Det är ju väldigt svårt att skriva den från någon annans.

0f34e2cda1f9a648038442660393486d

Anna Om Föräldraledighet!

Föräldraledighet är en het potatis minst sagt. När jag skrivit om det tidigare har jag fått arga mail där folk tycker jag lägger mig i deras liv när jag säger att jag tycker man ska dela lika på ledigheten.
Så nu ska jag inte skriva mer om det. Nog om det, som vi brukar säga.

Men, jag får ju både ha och äta kakan så att säga eftersom jag både är hemma och jobbar varje vecka.
Det bästa med att vara hemma med Knut är:

-Den där kärleksvågen som sköljer över en när man ser honom i sandlådan med sin spade eller när han går in i sitt tält och sätter på Astrid Lindgren musiken.
- Äta mat ihop. Min bästa stund r när Knut äter. Han är så jädra gullig när han sitter där bredvid och tuggar på sin macka och skrattar så det flyger smulor över hela bordet.
- Sova middag. Jag kör fortfarande på devisen ”jag sover när han sover”. Så jädra gött att få sova två timmar mitt på dagen.
- När han lär sig något nytt. Som härom dagen när han lärde sig att stapla alla klossar på varann och man ser hur himla nöjd han är när det funkar.
- När han vaknar på morgonen och man hör hur han ligger i sitt rum och pratar för sig själv och när man tar upp honom är han alldeles rufsig och varm.
- Hänga med de andra mammorna. (detta trodde jag aldrig att jag skulle uppskatta så mycket som jag gör)

Det bästa med att vara på jobbet:

- Jag kan dricka kaffe utan att oroa mig för att någon ska välta ut det.
- Jag kan få ha det alldeles knäpptyst runt mig om jag vill.
- Jag kan stryka saker på min to-do-lista vilket gör att jag kan sova bättre på kvällarna.
- Kunna släppa allt med Knut helt och hållet och bara vara Anna. Jag vet ju att han är i väldigt trygga händer hos Emil.
- Lunch. Att äta lunch ihop med någon utan att slänga i sig maten är svårslaget.
- Få klä på sig. Det får jag visserligen när jag är hemma också, men det känns lite mer på riktigt när man går till jobbet.

afterski

Älskade Ord!

På pinterest har jag en mapp med ord. Där samlar jag på mig sådant som känns inuti.
Älskar ord som tränger rakt igenom allt.
Här är mina favoriter:

1d0f3ca70d7db19108090794303363b1 3f92f3a7c762407f2e0e9f6c55927bd0 b06698ae794902e765cb0c939cd11cc0 c9db08381bf6fc6b5ab4851b6790cca9 fadcf4ac54cd8c473f183761c528d5ba0b5cfa9f8ec83a2e3d6ecf87a8097816 0f34e2cda1f9a648038442660393486d 1be22aefb6493312a5d91e39d008e427 1dd7b5d6cb5d655ec93aaea85f7a7ee1 3c980a95f9a757825ad7910500657143 4a2b7fd92c3ac2c62dd7328cd814008a 05d4b893176e226520bd617e16586a93 6e703e83cc4c4ab100681cc097044c3e 07e5f0ea3bca00688867d26e2ada4473 58fa0fab6220067549a48161eab57782 645d0a0618deaaa5bd04db2ad8647e21 630844d1d0a2a49669374603a3123870 aa34044219e7268580cad19a8088abe3 d27410c98bfcda2fdeb044b396a407d1 dd5e225bdfa1be341827a25bef5470ac dd2211b657e6991ec90fa69fb4b33bf4 ecbc8b7a0366c8915b6da295c58f4358

Dagens!

Idag är det röd dag. Sånt har jag inte tid med så jag jobbar ändå medan alla andra är ute i det fina vädret.
Men jag gillar att vara på kontoret när det är tyst och lugnt (som tur är så är jag inte helt ensam, för då blir det lite väl öde och läskigt)

Nu har det gått fyra veckor sedan jag opererade mig och således kan jag numera sova hur jag vill och får även använda vilken bh jag vill, hallelujamoment!
Såhär ser jag ut idag:

randig

* Randig klänning, Erikshjälpen
* Blåa strumpbyxor, MQ
* Retro adidasskor, loppis i Varberg (mina absolut skönaste skor)
* Sjal i håret, loppis
* Väska, Littlephant

Funderade lite när jag gick till jobbet, om jag var en sådan som Trinny och Susannah skulle stanna om de såg mig på stan. En sådan som de skulle tänka: hjälp henne måste vi rädda!
Sen tänkte jag på vad de isåfall skulle sätta på mig för kläder istället.
Det här skulle jag inte trivas i:
- Pikétröja, eller ännu värre pikéklänning!
- Trekvartsbyxor.
- Tunika. Jag försöker då och då men jag är helt enkelt inte en tunikaperson, hur fint det än må vara på andra. Känner mig så….fladdrig.
- Två tofsar. Okej, det här är inget klädesplagg men jag förstår mig ändå inte på det här. Tycker att det här är en frisyr som är okej upp till tio års ålder ungefär. Även här har jag försökt då och då, liksom att det skulle kunna vara lite fräsigt. Men nej. Jag ser ut som ett mycket gammalt barn.
- Vita tights.
- Pumps. Skor med liten klack är lurigt tycker jag. Allt eller inget.
- Sån där quiltadjacka, som ser ut som en jag-har-en-häst-jacka ni vet. Fina, men inte alls på mig.
- Odd Molly koftan. Nej, rosetter och krusiduller är inte min melodi.

Sen förstås, skulle jag inte trivas i korsett utapå kläderna som de alltid sätter på folk i det programmet, vem har någonsin på sig det?!

Anna Efter Operationen!

bild

Idag har det gått tre veckor sen jag opererades.
Herregud vad tiden går snabbt, känns som igår!
Som tur är KÄNNS det inte som igår för i början gjorde det faktiskt väldigt ont. Jag var öm och trött mest hela tiden, och det här med att man inte får bära gör en verkligen handikappad i vanliga situationen som tidigare var väldigt lätta.
Tex har jag inte kunnat bära upp Knut till skötbordet, inte heller har jag kunnat byta blöja om Emil burit upp honom eftersom han sparkar så förjordat. Sparkar på nyopererade bröst = aj.
Jag har inte kunna bära honom i och ur sängen, ur vagnen, i matstolen. Ja ni fattar. Krångligt helt enkelt.

Men nu är det bara en vecka kvar och sen ska jag vara så gott som ny igen och slipper sova på rygg och får dessutom byta ut den fula stödbehån mot något lite mer flott.
Jag har alltså, som jag skrev, sovit på rygg de senaste veckorna och jag är verkligen ingen ryggsovare i vanliga fall. Den fula behån ar jag också fått ha dygnet runt vilket ska bli väldigt roligt att bli av med och ÄNTLIGEN få köpa en ny!

Jag tejpar ärren på brösten (jag har som ett ankare av ärr på varje bröst, runt bröstvårtan, sen rakt ner och sen ett långt under hela bröstet) varje gång jag duschar och ska fortsätta tejpa i minst två månader. Detta för att ären ska bli så smala och fina som möjligt.

Nu har jag börjat vänja mig vid min nya kropp och jag är så VANSINNIGT nöjd! Helst vill jag gå naken hela tiden!
Det känns som att jag äntligen ser ut som jag borde, att jag alltid borde haft den här storleken på brösten.
De är inte i fokus längre, stör aldrig när man ska klä på sig och min hållning har förbättrats avsevärt.

För ett tag sen var jag på fest och då var det en okänd kille som kommenterade mina brös när vi spelade rundpingis. Han var helt ovetande om att jag opererat mig precis och när jag fick pingisbollen på brösten sa han -Du har inte mycket att ta emot med precis!
Korkat av honom att kommentera någons bröst överhuvudtaget och kanske hade jag blivit sårad om jag alltid sett ut så. Men nu blev jag istället glad (inombords bör tilläggas, blir aldrig glad av kommentarer om min kropp från okända män) för han upplevde alltså mig som någon med små bröst.
Jag har aldrig sett mig själv så förut och det var en väldigt skön känsla att för en gångs skull, inte vara hon med brösten.

Dagens Färgglada Outfit!

När jag gick till jobbet imorse funderade jag på hur jag skulle beskriva min stil. För nu känns det som att jag har hittat tillbaka till mig själv, efter en graviditet och barnfödande. Det tog en bra stund men det är fint att ha landat och ”hittat hem” igen.

Min stil är lite som Ika i rutan möter lilla My och tillsammans badar de i färg. Ungefär så.
Jag känner mig mycket mer hemma i färger och mönster än i jeans och t-shirt (även om jag gillar det också)
Det känns som jag kan försvara mig bättre, har lättare att hitta svar på tal och komma på braiga ideér när jag klär mig såhär än i tex svarta kostymbyxor.

Mitt värsta var när jag hade ”ett riktigt jobb” och var tvungen att ha pikétröja.
Jag skulle aldrig frivilligt välja att ha på mig det, de är korta och breda, stela och så långt ifrån min stil man kan komma.
Många skulle nog kalla min stil för utklädd. Men jag har aldrig känt mig så utklädd som jag gjorde i pikétröja.
Hela min personlighet togs ifrån mig när jag inte fick klä mig som jag vill. Man blev liksom instängd.

Nu får jag klä mg som jag vill och det är en av de största fördelarna med att vara egen. Det enda kravet jag har på min anställda (alltså mig själv) är att hon måste ha läppstift.
Någon jävla ordning måste det ju ändå vara på jobbet!

prickig

* Tröja, Weekday
* Hatt, H&M
* Kjol, Erikshjälpen
* Skor, Urban outfitters

Dagens Färgglada Outfit!

Nu när mina bröst är lite mindre tycker jag helt plötsligt att det är jätteroligt att klä på sig igen. Kläderna sitter bättre, det stramar inte och knapparna går att stänga.
Så det kanske är dags att damma av klädkategorin lite och visa att jag faktiskt börjat klä mig i annat än stora tröjor och tights.

Min kompis ska till London imorgon och frågade om jag ville ha något. Ja, massvis!
Jag längtar verkligen efter att få köpa nytt och rensa ut allt som är för stort.
Jag tror det märks både på hur jag klär mig och i hur jag mår efter operationen. Betydligt bättre med andra ord!

rosa

 

* Rosa klänning, gammal favorit från H&M
* Rosa stickad tröja, Erikshjälpen
* Platåsneakers från Urban outfitters
* Väska Åhlens

Dagens Porträtt!

Det här är egentligen en beställning, men jag tyckte den ändå kunde få gå under kategorin dagens porträtt.
Jag gillar att teckna djur, det är något annat än det jag brukar teckna dessutom tycker jag det här blev så fint när hennes näsa och kattens nos gick i samma linje.

Jag tänker ofta att jag ska teckna vår familj, vi om någon borde ju ha ett familjeporträtt men det är så himla svårt. Blir för kräsen och för petig, ingenting duger och jag vet inte hur många påbörjade bilder jag knycklat ihop och slängt bort.
Jag har för snygg man och för gullig unge helt enkelt, så måste det ju vara. Ja.

katt

Annas Beställningar!

CCI20150427_0001Idag är det måndag och nu när jag får jobba måndagar igen (det är utan tvekan min bästa jobbdag) så är jag laddad efter helgen och kan börja beta av från min to-do-list.
Nu är klockan snart halv tolv och jag har redan hunnit bocka av och göra färdigt inte mindre än tre teckningar (inte från noll dock, det tar betydligt längre tid än så) fått in ett stort beställningsjobb och hunnit svara på alla mail OCH druckit kaffe!

Med lite erfarenhet i ryggen så vet jag vid det här laget att jul och sommar är mina absolut mest hektiska årstider så om ni vill beställa något till sommaren (bröllopspresent, morgongåva, dop eller student eller vad det nu kan vara) så gör det nu!
Jag behöver MINST en månad på mig, ibland går det snabbare och ibland lite längre men tänk på det så ni inte skickar iväg en beställning dagen innan ni ska ha den!
Vill ni beställa så är det bara att maila till anna@annaritar.com, berätta vilket mått du vill ha (A4 eller A3) och vilken stil och sådär du tänkt dig.

Fortfarande gäller specialpris för namntavlorna, 1000 kr för en A3!

clara