Annas Sommar!

Även om jag fortfarande jobbar och inte har gått på semester ännu, så hinner jag klämma in lite sommar även jag.
På torsdagar och fredagar när Emil är hemma med Knut så äter vi frukost ihop och det är så himla mysigt. Speciellt nu när vi kan äta den ute!
Imorse såg det ut såhär när Emil dessutom lyxat till det och åkt och köpt jordgubbar på morgonen.

IMG_6737

Alltså den här lilla personen, SOM han förgyller mina dagar! Han är ta mig tusan glad jämt, om än himla busig, snabb som tusan och lurig som sjutton.

IMG_6740 IMG_6741

Nu är vi bara föräldralediga i drygt en och en halv månad till, sen är det slut med det (fast jag ska fortfarande vara hemma med Knutte på måndagar)
Så nu gäller det att njuta fullt ut av att bara vara vi.
Min bästa lilla person!

IMG_6754

Dagens Färgglada!

Nu äntligen känns det som sommar på riktigt! När man kan gå utan strumpbyxor (det är ju galet att man knappt kunnat göra det en enda gång i juni!)
Varken jag eller Emil har semester än så för vår del är det inte hela världen om inte vädret varit jättefint, sålänge det är det när vi är lediga så är jag glad och nöjd.
Till dess jobbat jag för fullt med beställningar. Sommaren och vintern är min mest hektiska jobbperiod men jag tycker det är ganska skönt att sitta inne på kontoret nu när alla andra gått på semester.

När jag jobbat på bra så brukar jag unna mig något fint och allt som oftast innebär det en marimekkoklänning. Det känns liksom lite extra fint att få ha på sig dom sen, som att man verkligen förtjänat det.
Det här är min första, den köpte jag för flera år sedan i Köpenhamn. Tyckte den var så himla fin och kunde inte slita ögonen ifrån den, sen att den var mycket billigare än i Sverige var ju ett stort plus. Senare insåg jag att priset såklart var i danska kronor och att den kostade lika mycket som den brukar göra hemma, resten av resan visade mitt kort ”medges ej”. Aja, så kan det gå. Fin är den iallafall fortfarande, även om den kostade mig en mindre förmögenhet.

marimekko

Anna Tecknar Barn!

När jag började blogga tecknade jag framförallt bloggerskor, för att sen teckna mer mode och sen övergick det till att teckna barn, trots att jag först tackade nej till alla barnuppdrag.
Numer tycker jag bara att det är roligt.
Mina drömjobb är fortfarande mer åt modehållet, men hinner för närvarande inte teckna så mycket sånt. Men jag planerar och smider planer ska ni veta!

Här är en beställning jag gjorde nu, det är samma barn, en sommar och en höstbild.
Älskar hur skuggorna blir på sommaren, så skarpa och lila.
Jag har en favoritbild i min mobil från i somras som jag kanske borde teckna. Men det är ju som man brukar säga, skomakarens barn. VI har knappt några av mina teckningar hemma.

bad regn2

Några Gånger Då Det Kändes!

* När jag va praktikant hos Cheap Monday och helt plötsligt satt i en taxi med superstylisten Naomi Itkes och Ann-Sofie Back. Nöp mig i armen i smyg och sen fick jag rita på alla skorna innan visningen på modeveckan bara för det.

* När jag fick reda på att han hade en ny flickvän, från någon annan än honom. Jag tror att alla som stod i närheten av mig just då hörde hur mitt hjärta exploderade och gick i tusen bitar. När jag kom hem la jag mig raklång på golvet och skrekgrät i flera timmar.

* När jag låg på en kall brits, på kvällen, med en ultraljudsmaskin mellan benen och läkaren sakligt och kallt konstaterar att det minsann inte finns någon bebis därinne, trots att jag mått illa, fått ett plus på graviditetstestet och börjat få mage.
Kändes som att sekunderna efter det gick i slow motion.

* När vi åkte hem från picknicken och jag hade en ny ring på fingret, som jag precis av dig när du stod på knä bland kottarna och barren och jag vågade knappt titta på varken dig eller ringen för det kändes som att jag skulle kräkas sockerdricka av bara tanken på att vi nu var förlovade.

* Dagen då jag fick sparken från mitt jobb och råkat börja gråta inne hos chefen i ren frustration och sen på kvällen fick ett mail från Björn Borg med en förfrågan om jag ville flytta till Varberg och börja jobba där.

* När jag stod på tredje reserv på konstskolan i Stockholm och de ringde och frågade om jag ville börja. Sprang in till mina föräldrars sovrum där mamma och pappa låg och sov middag och skrek att jag kommit in!

* Gången då gården bredvid mina föräldrars brann upp. Bara några dagar innan julafton. Himlen var kolsvart men lystes upp av att hela huset stod i lågor. Jag, mamma och pappa stod i morgonrockarna och tittade på genom vårt fönstret.
På morgonen stod bara skorstenen kvar.

batman

Annas Nya Sida!

I slutet av sommare kommer det ske en massa ändringar här inne.
Bloggen kommer få en helt ny klädsel och hela grejen ska göras om och det känns så HIMLA roligt!
I Augusti börjar Knut på förskolan (det blev den kristna!) och då kommer jag gå tillbaka till att jobba heltid igen, vilket innebär att bloggen slipper bli lidande, jag hinner teckna annat än beställningar och ja, det kommer helt enkelt blåsas nytt liv i hela Anna Ritar!
Det ser jag fram emot!

bild

Annas Sommarlista!

Hittade den ultimata sommarlistan hos Sandra, så den snor jag:

Mina planer för sommaren:
Vi bestämde faktiskt när vi skulle ha semester imorse vid frukostbordet och än så länge har vi bara spikat en vecka i Värmland. Ett måste på sommaren.
Annars åker vi till Helsingborg på midsommar och jag hoppas på en lite roadtrip till västkusten i år. De senaste somrarna har vi varit på Öland och Gotland, men nu saknar jag västkustklipporna så jag hoppas vi kommer dit det här året.
Minst en natt måste jag ha på Öland också, bara för att stilla mitt beroende.

IMG_4827 (556x800)

Bästa sommarstället:
Öland. Speciellt om man inte kan sova och öppnar fönstret och det liksom luktar Öländsk sommarnatt. Oslagbart!
Sen har jag såklart en enorm weakspot för mammas gräsmatta också.

IMG_3669

Favoritsommarblomman:
Liljekonvalj och syrener. Luktar så gott att man blir alldeles vimmelkantig!

IMG_2693

Här badar jag helst:
Är en riktig badkruka ska jag villigt erkänna, men jag gillar att bada vid Osudden som ligger nära oss. Då kan man gå ner på kvällen, ta med en flaska vin och ta ett kvällsdopp!

IMG_2679

Hur länge ska du vara ledig?
Jag blir aldrig riktigt ledig. Jag jobbar när jag måste så att säga. Behöver någon en bild så gör jag den, oavsett om jag har ”semester” eller inte. Fast någon vecka eller två tänker jag att jag kan låta bli att kolla mailen helt.

prickar

Vad ser du mest fram emot?
Åka och bada med Knut! Sen längtar jag efter att få träffa min mamma. Det gör jag jämt.

IMG_2587

Vad kommer du köpa inför semestern?
Jag köpte lite igår på rean, så nu behöver jag nog ingenting. Skavsårsplåster möjligtvis!

1_MG_7992

Det här lyssnar jag på i sommar:
Sommarprat. Fast det säger jag varje år och sen glömmer jag bort att lyssna ändå.

prickig

Favoritsommardoft:
Saltvatten och sur tång. Västkustlukt med andra ord. Så himla svårslagen lukt!

IMG_9663 (640x427)


Hur kommer du att göra dig illa?
Jag kommer få skavsår. Jag får jämt skavsår, av allt. Sen kommer jag säkert att bränna mig i solen också, det brukar ju höra till.

IMG_8247 (640x427)

Vad oroar du dig för?
Att det blir ett jädra springande efter Knut. Han är snabb som blixten nu och busig så det räcker för två. Men samtidigt så hiskeligt skitgullig så det är okej.

IMG_4558 (533x800)


Hur kommer du minnas din semester sen i september?
Jag hoppas det fortfarande kommer vara sommar i september, eftersom vi missade hela maj. Men jag tror att jag kommer minnas den som fartfylld och härlig, och att vi förhoppningsvis kommit ihåg att ta med kameran mycket så vi har massor med fina sommarbilder att titta på i höst.

IMG_4796 (673x800)


Den ultimata sommardagen:
Frukost på altanen, utflykt med picknickkorg på okända småvägar, grill med vänner på kvällen och avsluta med kvällsdopp!

IMG_4920 (533x800)

I Väntan På En Våldtäkt!

Inatt låg jag vaken och kunde inte somna. Trots att jag hade både man och bebis i sängen kände jag hur hjärtat slog i panik.

För några dagar sen så var jag ute och gick med Knut i vagnen, som alla andra dagar. När jag gick på en väg som går genom ett litet skogsparti så hörde jag att någon ropade hallå efter mig, så jag vänder mig om.
Ungefär trettio meter bakom mig ser jag en man, ensam, så jag förstår att det måste varit mig han ropat till.
Jag känner igen honom, har mött honom otaliga gånger förut på mina promenader. Har hört lite rykten om honom, att han legat i diken och väntat, att han är lite knepig och speciell.
När jag ser att det är han som ropar och jag inser att jag är ensam, på en skogsväg, så blir jag alldeles iskall. Munnen torkar ihop på en hundradels sekund och jag ökar takten, går snabbare. Törs inte springa ifall han ska springa efter. Fumlar efter mobilen i fickan och försöker komma på vem jag ska ringa. Vem ska hjälpa mig och vad ska jag säga?
Kommer fram till en jättebacke, den jag brukar sega mig upp för i vanliga fall, nu småspringer jag med andan i halsen och paniken dunkande i hela kroppen.
Jag ringer Emil och flämtar att han är efter mig! Vänder mig om och ser att han inte följt efter.
Kanske gick han aldrig efter mig.
Men det spelar ingen roll, för skadan var redan skedd.
Jag blev så jävla livrädd rent ut sagt.
För ingenting.

Men jag är alltid rädd. Rädd för läskiga män som ropar. Rädd för att jag vet att hur jag än sparkar och slår kommer jag alltid vara svagare. Att jag inte har en chans.
Jag är inte rädd för att bli uppäten av vargar, påkörd av bilar eller skjuten på gatan.
Jag är rädd för män. Livrädd.

Vet inte om det gäller alla tjejer men jag har iallafall spelat upp otaliga våldtäktsscener i mitt huvud under åren. Hur ska jag göra för att försvara mig? Pungsparkar och pet i ögonen, spy på honom vet jag att pappa tipsade om men jag vet ändå inte vad jag skulle göra. Antagligen precis som jag gjorde nu, försöka ringa någon som ändå inte skulle kunna göra något.
För mig har det aldrig varit en fråga OM jag ska bli våldtagen, utan NÄR jag ska bli det.
Något jag ständigt är beredd på. Att när som helst kan det hända.
Är det inte han så är det någon annan och när jag hamnar i en situation där jag känner att jag tappar kontrollen så blir jag så vettskrämd att jag helt tappat andningsförmågan.
För bara genom att han ropade hallå, hann jag spela upp alla miljoner scenarion i huvudet på en hundradels sekund.
Nu händer det.

Jag hatar att han fick mig att känna så. Att han, eller någon annan man för den delen, får mig att ligga vaken på nätterna och klura ut hur jag ska kunna gå en promenad med min son utan att behöva gå ensam en enda gång.
Att jag ständigt ska behöva tänka på var hörs det bäst om jag skriker.

Fy fan för det.

IMG_5720 (533x800)

Ny Dag, Nya Möjligheter!

Ursäkta deppigt inlägg igår. Hade helt enkelt en sån där dag då allting känns fel och om man bara hade bott i New York eller legat på en strand vid turkost vatten så hade antagligen allting varit bättre.
Men idag vaknade jag på betydligt bättre sida (vi försöker vänja av Knut att äta på natten, så igår var en skrikfest på natten, men den här gick det bättre)
Så nu har jag ätit långfrukost med min familj, satt på mig hatten och cyklat till jobbet. Möttes av en överfull inkorg, vilket jag tackar Underbara Clara för!
Idag ska jag dessutom äta lunch med hon som har hand om allt som rör min blogg, utseende och sådär så förhoppningsvis blir de lite ändringar framöver.

Idag blir en bra dag, det känner jag på mig.
Det blir det alltid när jag har hatt!

IMG_6675

Anna Om Tappat Sug!

Jag har jobbat som illustratör på heltid i snart fyra år, har bloggat och varit ”Anna Ritar” i sju år.
Jag är inte ny i gemet längre och ändå känns det som jag är vid någon slags brytpunkt.
Är så hiskeligt trött på att ständigt trampa vatten för att hålla mig ovanför ytan.
Jag har nog levt lite på devisen att riktigt bra skills leder till grymma jobb och det har också gett mig massa roliga jobb.
Men ibland saknar jag något permanent, en fast lön som kommer in på kontot varje månad för det är enorm press att alltid behöva jobba ihop sin lön själv.

Sen att folk tycker att det är dyrt, det kan jag förstå. Det är dyrt att köpa något som bara finns ett ex av, som någon spenderat flera flera timmar på, bara för er skull.
Men bara för att priset är dyrt utåt, så betyder inte det att jag får en hög inkomst.
Hälften försvinner i skatt, sen ska jag betala för ett kontor, för pennor (mina pennor räcker ungefär till 3-6 st porträtt och pennorna kostar ca 30 kr styck. Jag har över hundra stycken som måste fyllas på regelbundet) och det kostar mig ungefär 80 kr per bild att skicka den rekomenderat som jag ändå tycker att jag ska göra när det är så dyrt innehåll.
Så på varje teckning är det ungefär 300 kronor kvar till mig. 300 kronor för något som tar mig ungefär en dag att göra.
Tror inte det är så många som hade jobbat för den timlönen på ett ”vanligt jobb”.

Att man då blir lite trött och sårad när man får höra att det är för dyrt för ungefär femtioelfte gången gör lite att man tappar sugen.

630844d1d0a2a49669374603a3123870

Dagens Porträtt!

Nu är vinnaren i min instagramtävling avgjord.
Det var himla svårt att välja då jag lätt hade kunnat teckna hundra stycken av bidragen!
Men jag fastnade för den här bilden, kände igen mig från min egen barndom på nått sätt, där dörrposten var full av mätstreck.

Det roliga när man tecknar är att jag har fria händer att ändra som jag vill. Köket på orginalbilden var vitt med plastmatta, men nu gjorde jag luckorna gula (och ändrade handtagen, så mycket billigare att renovera på pappret än i verkligheten) och la in rutigt golv. Tadaaa, genast blev det lite mer ombonat och hemtrevligt.
Idag hamnar den här bilden på lådan och åker iväg till sin nya ägare, hoppas hon ska gilla den lika mycket som jag!

farmors kök