Annas Hår!

IMG_5125

Såhär ser jag ut idag, håret på ena sidan är tillbakadraget med hårnålar men jag har nästan fått en ofrivillig sidecut pga att jag tappat så HISKELIGT mycket hår efter graviditeten!
Dock måste jag erkänna att jag gillar det.
Sidecut känns väldigt gjort och det känns som trenden dog lite när Lotta Engberg skaffade det (!?) men jag har en hemlig superkärlek för just denna frisyr.

En gång när jag var tonåring var jag och mamma i Italien och när vi stod och väntade på planet så kom det in en jättelång tjej, med solglasögon, långt blont hår och en sidecut! Detta var lååååångt innan man sett någon ha det och jag blev alldeles förtrollad av henne. Tyckte hon var det häftigaste jag sett i hela mitt liv och sen dess har liksom det där hängt kvar.
Jag har haft alla möjliga varianter av denna frisyr genom åren och nästa vecka har jag frisörtid.
Emil säger tvärnej och jag vet flera kompisar som tycker att det är skitfult, men som sagt, jag har det ju redan mer eller mindre ofrivilligt ändå, så vi får väl se var det slutar….

IMG_1439 IMG_1978 IMG_3018 (483x640) IMG_8699-427x640 mqkjol

tre

hår

Annas Beställningar!

Jag visar sällan beställningar i bloggen men eftersom det är det enda jag hinner teckna just nu så får jag ju dela med mig.
Här är tre stycken som jag gjort i sommar, en barnbeställning (svårt!), en beställning med ett porträtt av en syster och en stor A3 med tre kompisar!
Som ni ser så har jag lagt mina svarta konturer lite på hyllan, ibland behöver man hitta nya sätt att teckna och just nu är jag trött på konturerna, resultatet blir med lugnt och realistiskt utan.
Gillar ni det?

IMG_5129 skanna0003 skanna0004

Dagens Porträtt!

Wihooo jag har lyckats klämma in att teckna lite åt bloggen och för min egen skull bara för att det är kul! Då får man sitta uppe sent eller passa på när ungen sover (vilket han som tur är fortfarande gör ganska ofta)

Såhär ser det ut nu, inte riktigt färdigt än men väldigt roligt!

IMG_5116 IMG_5117

Att Jobba Jämt – Men Ändå Aldrig!

Att numera ha sitt kontor hemma har sannerligen både för och nackdelar. Nu KAN jag ju gå ner till kontoret och jobba när jag får lite tid över men det gör också att jag ständigt är stressad över just det, att jag kan.
Nu kan jag aldrig bara få vila lite framför tvn när Knut somnat för då vet jag att jag borde jobba.
Dessutom så jobbar jag ju bara två dagar i veckan numera, torsdagar och fredagar och de senaste hundraåttotusen fredagar eller torsdagar har det ju varit nått annat så jag ligger så himla långt efter!

Ni som har beställt, ni står uppskrivna på en lista som jag försöker beta av all vaken tid jag har så håll ut! Det kommer!
Till er som undrar varför det aldrig kmmer några nya teckningar på bloggen, se ovanstående anledning!

Men nu är det höst, jag har sorterat bland pennorna och jag SKA bli bättre både på att blogga och at teckna. Jag ska bara hinna ikapp mig själv först!

tuggummi

 

Annas Hår!

Om två veckor har jag en efterlängtad klipptid. Jag har inte varit hos frisören sen i februari och det märks minst sagt.

under graviditeten blev mitt hår så himla långt och tjockt och jag njöt av varje sekund då jag kunde få ha lite hår till skillnad från mina vanliga fjuniga hårstrån.

Men sen kom den omtalade ”tredje månaden” då håret trillar av och det gjorde det, minst sagt! Jag tappar fortfarande drösvis med hår och hela huset är fullt! Så nu är frågan vad jag ska göra när jag är hos frisören, helst vill jag behålla det långt men frågan är om det ens är nått att spara på.

Jag kikade lite i mitt hårarkiv för att se hur jag sett ut förut, vad tycker ni? Kort eller långt?

prickigabyxorIMG_2656 (640x427)2012IMG_2851jeansfläta21217350shårIMG_9171 (427x640)IMG_9196 (427x640)IMG_8800 (640x427)IMG_8689 (427x640)

Annas Träning!

Efter graviditeten har jag inte känt igen mig själv, inte känt igen min spegelbild och inte känt mig hemma i min egen kropp.
Jag har inte varit vältränad på länge men saknade ändå hur jag såg ut innan jag fick Knut. Kände att jag faktisk förtjänade min gamla kropp, att känna igen mig själv.
Så läste jag boken Heja Heja av Martina Haag, av en ren slump. Jag läser nästan aldrig böcker men vann denna på midsommar och hade med den till stranden en dag.
Jag sträckläste den och redan samma eftermiddag satte jag på mig träningskläderna och gav mig ut.
Martina hade så bra strategi, att springa så långt hon orkade utan att stanna, oavsett om det var hundra meter eller fem minuter. Hon sprang 12 minuter.
Mitt enda mål med min första runda var att slå 12 minuter. Jag sprang 16, sen var jag fullkomligt färdig men oerhört stolt!

Att springa har alltid varit min största skräck i livet, har inte ens kunnat springa en kilometer utan att se stjärnor och må illa.
Men nu klarade jag alltså 16 minuter och dagen efter gav jag mig ut igen, med målet att springa längre än 16. Jag sprang 22 minuter.
22!! Kändes som jag sprungit Lidingöloppet och bestigit Mount Everest på samma gång!
Med nyfunnet självförtroende gav jag mig ut nästa dag igen med målet att inte stanna. Så jag sprang. Och sprang. Och sprang.
Ända till klockan på armen visade fyra kilometer. FYRA?!?!!
Jag har aldrig i mitt liv sprungit så långt! Det gick inte snabbt, snarare orimligt långsamt men det hör inte hit. Huvudsaken var att jag inte stannade. Inte en enda gång på fyra kilometer stannade jag.
Jag som tidigare inte kunde springa hundra meter ens.

Sen dess har jag fortsatt. Jag har sprungit mina fyra kilometer, ibland tre och en gång till och med fem kilometer.
Jag har sprungit snabbare och har inte längre riktigt lika pinsam snitthastighet som innan och det konstigaste av allt är att jag tycker det är så himla roligt!
Tre gånger i veckan ger jag mig ut nu och orkar. Orkar springa och andas och inte se stjärnor och kräkas.
Så tack, tack från botten av mitt hjärta Martina för att du skrev boken Heja Heja!
För heja mig, heja heja mig!

träna

Annas Jobb!

Idag är första officiella jobbdagen efter sommaren, så jag har givetvis senapsgula strumpbyxor som sig bör.
Åh det här är min bästa tid, när det är varmt ute fast tillräckligt svalt för att ha strumpbyxor och det liksom luktar lite mer höst ute.
Det känns bra att vara tillbaka vid mitt skrivbord och mitt källarkontor igen.
Fast idag har jag varit ute och ätit lunch och spånat om eventuella kontorsplatser igen.
Jag gillar ju det där med att ha kontor i stan, men jag är petig med hur jag vill ha det.
Det måste vara lugnt och helst utan skrikig musik, jobbar man så jobbar man, då ska det inte småpratas för mycket, vill inte ha någon som hänger över min axel och det måste finnas en dörr så jag kan stänga om mig. Sen får det gärna ligga mitt i stan och inte kosta skjortan också. Med andra ord finns det vissa krav.
Jag har mina drömplatser att sitta på hel klart, men de är så drömmiga att jag knappt vågar fråga.
Men vi får väl se, än så länge går det ingen nöd på mig. Jag gillar att sitta hemma och höra Knuts prat på övervåningen.
Men man får betydligt mer gjort när man kommer iväg lite och den biten saknar jag.
Ja ni, detta kommer bli en spännande höst, det känner jag på mig!

Dessutom firar jag just nu att det är tre år sedan jag slutade jobba på ett ”vanligt jobb” och helt vågade satsa på det här! Hej mig och heja företaget!

 

senap

* Klänning från H&M
* Strumpbyxor från H&M
* Loppisfyndade sandaler från Swedish Hasbeens
* Glasögon från Smart Eyes

 

Annas Bröllopsdag!

Den 4 augusti hade vi varit gifta i två år och som regel åker vi bort och firar detta, så även i år.
Lotten (som inte alls lottades för det fanns bara ett självklart val) föll på Öland.
Öland är för mig som att komma bort och komma hem på samma gång. Jag flyr från allt i mitt vanliga liv och inuti känns Öland verkligen som mitt riktiga hem. Kan inte riktigt föklara vad det är, men det är nått i luften som bara känns hemma!
Jag bestämde (som varje gång jag är där) att jag måste köpa en sommarstuga där, sen när jag blir rik och berömd vill säga.
I trädgården ska det finnas vallmo och äppelträd och utanför taggtråd så jag får vara ifred.

Vi började vår resa med ett stopp i Kalmar och den klassiska turistbilden med Kalmarslott i bakgrunden.

IMG_4941 (579x800)

 

Sen gick vi till Madeleines butik Bonbons! Så himla fint!
Jag har aldrig träffat henne förut men ”känner” henne via bloggen och teckningar jag gjort på henne och när jag fyllde 30 var det av henne jag fick min älskade Lilla My lampa!

IMG_4943 (565x800) IMG_4942 (516x800)
Fint som snus allting och hon var precis sådär gullig som jag trodde hon skulle vara!
När vi hälsat och pratat och klämt på fina saker så hoppade vi in i bilen och åkte över bron.
Vi hade siktet inställt på Majas finloppis som vi hört både från mamma och Madeleine att den skulle vara toppen.

IMG_4945 (533x800) IMG_4947 (533x800)

 

Efter många små slingriga vägar genom Ölandslandskapet kom vi fram och ja, den var fantastisk!
Tyvärr va jag så orutinerad att jag bara hade hundra kronor i kontanter så jag fick lämna kvar en massa fint som jag önskar jag hade kunnat ta med mig därifrån. Det var inte alls dyrt men svårt att välja vad jag skulle lägga den där hundringen på. Det blev en mössa, en body och ett par byxor till Knut (varför shoppar man bara till honom nuförtiden?)

IMG_4955 (800x569) IMG_4960 (522x800) IMG_4958 (553x800)

Efter diverse loppisar så åkte vi till vårt riktiga mål för resan, nämligen Bo pensionat. Vi fick ett så himla fint rum och öppnade genast fönstret så att det luktade Öland genom spetsgardinerna!

IMG_4949 (533x800) IMG_4950 (533x800)

När vi gjort oss hemmastadda och tagit en tupplur alla tre så gick vi en promenad i området för att se var vi hamnat.
Vi gick till café Mejeriet som tyvärr precis skulle stänga men vi hann köpa en glass iallafall. Knut nöjde sig med att käka på filten.

IMG_4962 (533x800) IMG_4967 (800x533)

När vi kom tillbaka till pensionatet skålade vi i champagne som jag fått i morgongåva av Emil. Champagne att dricka på ett-årsdagen, en flaska vin till tre-årsdagen, en till fem-årsdagen och en till tio-årsdagen. Vi skulle alltså egentligen druckit champagnen förra året, men då bodde Knut i min mage så det var liksom inte aktuellt. Men nu så!

IMG_4982 (574x800) IMG_4973 (800x640)

Kvällen avslutades med middag på pensionatet. När vi hade ätit upp och flyttat oss till sofforna så gick strömmen och de fick tända stearinljus i hela rummet. En engelsman som bodde på pensonatet fick feeling och började spela på flygeln som stod där. Perfekt avslutning på en perfekt dag!

IMG_4992 (568x800) IMG_4989 (800x572) IMG_4993 (554x800)

På morgonen fick jag äta frukost med det här vackra sällskapet och så var den romantiska helgen över.
Så fint att bara åka iväg med sin familj, lägga bort mobilerna och prata med varann, berätta om tankar och framtidsdrömmar, åka på utflykter och pussas.
Två år som gift och många många fler år som bara väntar!

Annas Höstlängtan!

Såhär blir det varje år. Sommaren börjar leda mot sitt slut, butikerna fylls på med luddiga koftor och jag köper senapssgula strumpbyxor.
Min bästa årstid är utan tvekan våren och sensommaren, eller precis i början av hösten.
Jag gillar att man får sitta inne och att man kan bunkra upp med nya pennor och nya block, få sätta på sig raggsocka och oftast kommer det roliga jobb precis efter sommaren när företagen vill satsa igen.

Jag har redan köpt ett nytt block när vi var i Köpenhamn, med tjocka kritvita sidor och det känns så lyxigt att sätta pennan mot. Nu ska jag bara beställa hem ett stort lass pennor och sen är jag redo för hösten (nya strumpbyxor och raggsockor är redan inköpta)

Jag gillar sommaren också, men blir lite stressad av att man måste umgås, måste grilla, måste bara och man måste bli brun och vara ute ”innan det är försent!”.
På hösten är det helt okej att sitta inne och kura, att dricka alldeles för mycket kaffe och man jobbar absolut som bäst med regnet smattrande utanför.
Man kan sova ordentligt på natten utan att känna att man somnat i Saharöknen och Knut kan använda manchesterbyxor utan att gallskrika av värmeslag.

Förra hösten försvann i en graviditetsdimma. Jag var i Karlstad i en månad och tog körkort samtidigt som jag mådde så vansinnigt illa på morgonen. Jag sov middag i flera timmar varje dag och började redan få mage.
Det här året är det bara jag och en gullig bebis på utsidan istället. Betydligt bättre.
Så, kära höst, du är hjärtligt välkommen nu!

jacka blommighöst blogg4 porträtt

Två År!

Idag, för två år sedan stod vi redo att säga ja till varann och det var mitt livs bästa beslut!

Jag gifte mig med världens snällaste man, han som åkte trettio mil i snöstorm när min pappa var sjuk för att han visste att jag behövde honom, han som i smyg köpte den där antika ringen jag önskade mig, han som alltid förbereder picknick, som tycker lika mycket om att bara sitta och glo på folk som jag, som gillar utflykter och skogspromenader, som alltid litar på att mina knäppa inredningsidéer blir bra, som gillar kryddig korv och prova konstiga ölsorter, som har världens finaste skäggstubb och gulligaste ända, som alltid luktar gott trots att han är genomsvettig och som jag vet älskar mig mest av allt.

Tack för de här två åren, jag ser fram emot många fler!

Jag älskar dig!

IMG_375412