Ensamhetens Personlighet!

Jag har på senare tid (fast egentligen alltid när jag tänker efter) börjat känna mig så himla, himla ensam.
Jag har fina vänner, jag är ute och dricker öl och träffar folk, har man och barn, men är lika ensam i alla fall.
Jag känner mig ensam i det faktum att ingen riktigt förstår mig, kanske inte ens förstår sig på mig alla gånger.
Andra personlighetstyper är så mycket vanligare, de kan alltid hitta någon jämlik och hänga med den. Men min sort är så ovanlig, endast två procent av världens befolkning läste jag när jag tog mitt personlighetstest.
Jag har aldrig mött någon (förutom min mamma) som är som jag.

Jag känner mig ofta ensam med mina tankar, eftersom jag inte vet hur jag ska förklara det.
Orkar inte ens försöka för jag vet att det ändå kommer komma ut fel och att jag får plumpa kommentarer om att jag har social fobi och borde gå charmkurs.
Jag är extremt introvert, behöver oändligt mycket tid för återhämtning och har ett kontrollbehov som jag blir oerhört stressad om det rubbas.
Tex vill jag helst vara på en tågstation en timme innan tåget går, så jag hinner kolla från vilken plattform det går, hur det ser ut där och allt sånt i god tid. Jag vill ha gott om tid för alla eventualiteter.
Det här är såklart superirriterande för tex Emil som inte alls är likadan. Han tycker att man ska vara där max femton minuter innan, då har man ”gott om tid” och för mig ger det mig hjärtklappning bara av tanken.
Vi pratade om det här senast igår, han frågade ”vad är det värsta som kan hända, att du får ta nästa tåg bara?”
Men jag vill inte ta nästa tåg, jag vill ta tåget jag har bestämt. Jag vill aldrig spontant ändra mina planer. Jag måste känna mig trygg.

Jag måste känna mig trygg med allt. Omgivningen, personer, klädkoder, you name it.
Annars låser sig min hjärna och jag blir tyst och trött.

Emil är en enkel person, vad du ser är vad du får.
Gud vad jag önskar att jag var sån!
Jag är så oerhört komplex att jag ibland bara vill pausa från mig själv. Önskar jag kunde få åka på semester ifrån min hjärna någon gång.
Bara vara nöjd.
De gångerna jag känner mig fullkomligt tillfreds är när jag inte har några som helst måste. Inte behöver hänga tvätt eller laga mat eller någonting. Bara sitta ner, i lugn och ro. När Knut leker och jag bara får vara.
Då blir det äntligen tyst i mitt huvud.
Först då kan jag vila mig på riktigt.

84ae4fdac59d0c86648ae3cac5db07d9

Anna Ritar Annat!

Ibland, ytterst sällan dessvärre, får jag en förfrågan om att teckna något annat än porträtt.
Jag ÄLSKAR att teckna porträtt, så missförstå mig rätt, men det är väldigt roligt att få göra något annat ibland.
För ett tag sen fick jag frågan om jag kunde teckna en gård utifrån ett flygfoto, så själva fotot var inte det bästa att utgå ifrån. Men jag gillar ju när det blir lite utmaning.
Hus är svårt tycker jag, det är så mycket vinklar hit och dit som ska bli rätt och man får liksom ställa om hjärnan för att verkligen se hur linjerna går.
Såhär blev resultatet i alla fall och jag fick en väldigt nöjd kund, kul!

gård

Älskade Knutte!

Fick upp den här bilden på Facebook, så en påminnelse om vad som hände för tre år sen.
Då var han alldeles färsk, liknade Benjamin syrsa och jade inte riktigt växt i sitt utseende än.
Men ändå, så himla mycket kärlek till den där lilla sparven, med kycklingben och vader stora som oliver.

1461231_10151937924246496_414549418_n

Nu har han blivit såhär stor, kan nästan allting (om man frågar honom själv) och pratar så himla bra! Det är som att prata med vem som helst och jag kan inte sluta förvånas över hur han helt plötsligt blev en egen person.
Inga kycklingben längre, ingen liten ömtålig bebis utan en liten kille med stora funderingar och så himla mycket kärlek.
Knut, mitt hjärtas stora fröjd och glädje!

IMG_2480 IMG_2500 IMG_2523 IMG_2530 IMG_2531

Annas Stockholmshelg!

Idag landade jag på tågstationen i Värnamo igen, efter fyra dagar i Stockholm.
Jag har haft det så O F A N T L I G T bra!
Jag landade vid lunchtid i lördags och möttes upp av bästa Johan på centralen. Vi gick och åt lunch, gick förbi hans jobb vid Skanstull och sen åkte vi hem och lämnade av all packning.

Jag var orimligt peppad på Stockholmshelg!
Vi började med att åka till Skrapans skybar, Himlen. Där beställde vi gin o tonic med peppar och gurka. Så sjukt stark, han kunde hållit igen lite på pepparen! Vi var tvungen att ta en ingefäradrink för att väga upp.
Men kolla utsikten, storslaget!

IMG_1327 IMG_1332

Efter att vi oh:at och ah:at åt utsikten tillräckligt länge, åkte vi till Mosebacke för ett öl pit-stop.
Där var det högljutt värre men jag smygfotade det här gulliga paret i trappan. Älskar allt med den här bilden, tröjorna, trappan men framför allt texten och valen på väggen!

IMG_1335

Efter ölstoppet på Söder åkte vi till Lemon på Kungsholmen, men där blev det inga bilder tagna för jag hade så fullt upp med att dansa på världens mest överfulla dansgolv.

På söndagmorgon vaknade vi av strålande sol, så vi begav oss ut på långpromenad. Det är en av mina absoluta favoritsaker att göra i Stockholm, planlöst strosa i solen med Johan och prata om livet. Vi gick till moderna museét och jag köpte ett nytt sudd i deras shop, sen drack vi kaffe på en brygga.

IMG_1348Efter det fick jag ett attacksug efter en vårkappa jag klämt på några dagar tidigare, så vi var tvungna att gå in i alla Lindexbutiker vi kunde hitta innan vi sprang på en i rätt storlek. Tur att det ligger en Lindexbutik var hundrade meter i centrala Stockholm.

IMG_1355

På kvällen åt vi sushi och kollade på film innan Johan var tvungen att åka iväg på jobb. Vips fick jag en egen lägenhet i Vasastan! Så flott!

IMG_1359

På måndagmorgon var jag uppe med tuppen för att gå ner till Riddarholmen och Rabén & Sjögren! Jag skulle nämligen fotograferas för pressbilder men viktigast av allt, så skulle jag lämna in alla illustrationerna jag gjort till boken!

IMG_1366

Blir typ helt blödig när jag tänker på det, hur stort och fint det känns! Att vara en del av allt det där. Jag är så innerligt glad över det. Jag gick med väldigt lätta steg därifrån, dock med en väldigt tung väska fullproppad med nya böcker!
Jag firade med att köpa en ny t-shirt på Monki (och en världsfin blomkruka men den har jag ingen bild på)

IMG_1372

På kvällen mötte jag upp Linn och vi åt sushi (igen) på Raw som ligger precis där jag bor.
Vi skakade hand på storslagna ålaner och sen gick jag hem och la mig och somnade 21.30, helt slut efter dagens bravader.
Idag, tisdag var det dags att packa ihop allting och hoppa på tåget mot Värnamo och verkligheten igen.
Jag firade med nya skor och en sur påse.

IMG_1379

Dagens Porträtt + Video!

Jag har tecknat en man för omväxlingsskull!
När jag fick uppdraget att teckna Kalle Zackari Wahlströms bokomslag så frågade jag givetvis vem som rekommenderat mig och då sa Kalle att det var David Sundin.
Så fin grej, att bli rekommenderar från någon man aldrig ens träffat!
Såna fina gester kräver ju porträtt helt klart, så här är bilden:

davidsundin

Passade på att rigga kameran också, så här är en timelapsefilm från när jag tecknade bilden.

 

Så tack David för rekommendationen, hoppas du inte slutar rekommendera mig efter det här!

 

Anna Byter Rum!

Åh det kliar i mina inredningsfingrar! Vill så himla gärna byta rum med Knut!
Vi har ett stort sovrum och ett litet och det är absolut ingen meningen med att vi, som bara sover därinne, ska ha det stora rummet. Mycket bättre att Knut, som har tusen miljoner grejer har det så han kan sprida ut sig lite.
Såhär ser vårt sovrum ut (bilder från när vi renoverade, så lite halvfärdigt på vissa)

IMG_3477

IMG_3375-763x1024 IMG_3419

Nu vill jag alltså göra om det rummet till barnrum, men ha kvar både tapeten och heltäckningsmattan såklart.
Vi har även de här förvaringsmöblerna från IKEA som hade varit perfekta till alla Knuts grejer.

IMG_3480

Där tänker jag mig att man kanske kan få till någon sån här lösning, så man kan sitta ovanpå och läsa eller så, om man gör en liten trappstege upp.

da475e57f17b3332429bc3b3ee61ed5b

(bild från pinterest)

Vi har så mycket mönster och saker hemma och jag vill liksom stuva undan och rensa. Har börjat bli så stressad av att ha så mycket synligt på en gång. Vill ha det renare och striktare. Inte allt på en gång som nu.
Tänker lite såhär (en sån här säng har Knut redan så det passar ju bra):

cf5ba40b6e02cbf2ef898808af28d793

(bild från pinterest)

Suktar efter en sån här sänghimmel i senapsgult också, åh drömmen!

a13b25eb6d4ce786fed6e019574ae1ed

(bild från pinterest)

Knuts rum då, det är väldigt litet så vi skulle egentligen bara ha plats med sängen och varsitt sängbord men vad mer kan man behöva?
Jag vill måla om hela rummet, som just nu är ljusgrått med vita prickar och grönt element. Jag vill ha allting enfärgad i nån sober färg (ljus petrol eller smutsrosa) och tänker att jag målar in elementet i samma färg som väggen så det inte sticker ut så mycket.
Tänker såhär:

4c3d045faba3641ab868e14760e86777 502f794edc2b3e71f8b2e192c1ecbcea

(bilder från pinterest)

Det enda problemet är att det inte finns någon garderob i Knuts nuvarande rum, men vi har en walk in garderob i hallen vi skulle kunna bygga om……
Åh jag vill bara sätta igång nu direkt!
Ska bara övertala Emil först….

Anna & Kaftanen!

forgoodluck

Med risk för att verka tjatig, men kaftaner alltså. Det ultimata klädesplagget!
Nu när det fortfarande är kallt ute, har jag den oftast öppen ihop med jeans och t-shirt, eller som här, över ett långt linne och tights. Men jag längtar efter sommaren då man kan ha bara den och fladdra alldeles perfekt i vinden (har en bild av Ölandsfladder och såklart lite kaftanfladder även när vi åker till akvarellmuseet)
Den här, dimblå från For Good Luck har den perfekta nyansen och är inte lika uppseendeväckande som de jag har från Rodebjer. Gillar att den är enfärgad och det bästa av allt, att den har fickor! För er som är lite kortare är den här bättre än Rodebjervarianten eftersom den inte är riktigt lika lång. Dessutom går det att knäppa upp ärmarna, fin detalj.

Älskar dramatiken som uppstår när man går med en kaftan, den fladdrar så fint omkring en.
Som chefen på Gummifabriken där jag har mitt kontor sa till mig när jag gick förbi: -Här går du och är kreativ ser jag!

krickelin

Anna Jobbar!

Under vintern och våren har jag haft ett jättejobb som tagit betydligt längre tid än jag trodde det skulle göra (förlåt för det) nämligen att teckna av alla i personalen på företaget Aperit här i Värnamo.
Jag var där på ett möte i början av december där vi pratade om uppdraget. Jag sa att det största jag gör är A3, men sen bestämde vi att det var lika bra att go big or go home, så vi körde på formatet 50×65!
Sen fick jag komma ner och fota allihop och nu är jag alltså färdig med alla bilderna och såhär blev det!

Kul idé att ha personalen målad istället för fotad och nu har alla sina porträtt på sitt kontor och även på hemsidan.
Personligt och fint!

Aperit

 

100% Bok!

Nu börjar sista veckan av bokillustrationer. På måndag ska jag åka till förlaget och leverera dom.
Har typ mardrömmar om att jag glömmer dom på tåget, att jag spiller kaffe över allihop eller att jag kräks rakt ner i bildmappen!
Jag har gjort alla illustrationerna med penna och papper och ingenting i datorn. Alla bilderna är tecknade i A3 och det är ca 45 stycken, så ja, det har varit minst sagt mycket jobb.
Nackdelen med att inte jobba i datorn är ju att varje ändring innebär en helt ny teckning så det har varit många turer fram och tillbaka med skisserna för att alla till slut ska bli överens.
Jag har haft ungefär från i oktober på mig men det är först nu jag känner att det rullar på riktigt bra, så det blev lite som jag befarade, att jag sitter med det precis innan deadline. Men så är det nog alltid och kanske oundvikligt.
Dock har jag bara typ fyra bilder kvar och fem dagar på mig så jag tror jag ska kunna ro detta projekt i land.

Att teckna en barnbok är nått helt nytt för mig och MYCKET svårare än jag trodde! Jag är så van att bara teckna ansikten och nu måste ju karaktärerna faktiskt röra på sig och visa olika känslor och sådär och det har varit klurigt minst sagt.
Men det har varit väldigt lärorikt och nog den största utmaningen jag haft på länge.
Det är så roligt att bli utmanad på jobbet eftersom jag så sällan blir det. Oftast är jag i min comfortzone och behöver inte tänka så mycket.
Så jag är verkligen glad för den här chansen!

Tanken är att boken ska vara klar och finnas när bokmässan äger rum i höst och jag längtar så mycket tills jag får visa er alla detaljer och berätta om vem som skrivit den också förstås!
Snart så!
Nu ska jag stänga av alla mobiler och beställningar och bara gräva ner mig i de här sista illustrationerna.
Snart smäller det!

knutteckning2

(teckning gjord av Knut)

Anna Om Kärleken Till Emil!

Jag och Emil firar vårt nionde år ihop i år. Det är så himla länge! Innan Emil var mitt längsta förhållande tre år och jag tyckte att DET var länge.
I tidigare förhållanden har jag antingen blivit mer vänner än kära eller haft det så destruktivt och stormigt att det varit dödsdömt redan från början.
Med Emil är det himla lätt. Jag säger inte att det är lätt att ha ett förhållande, det kräver ständiga uppoffringar och anpassning och det är allt annat än lätt, men just att vara kär i Emil är lätt.
Han är ganska enkel, okomplicerad till skillnad från mig som är alldeles för invecklad för mitt eget bästa. Vi väger upp varandra bra och vi är bra på att utmana varandra och vidga varandras vyer.

Vårt överlevnadsknep är att vi aldrig försöker begränsa varann. Vi har väldigt olika intressen och så måste det få vara.
Jag åker till Stockholm med jämna mellanrum för att få andas lite storstadsluft för att inte kvävas i vår småstad. Emil vet att det aldrig skulle gå att hindra mig från det. Då hade vårt förhållande aldrig hållit. Jag behöver omväxling och enda sättet för mig att kunna bo där vi gör är att jag kan få åka bort ibland.
Emil är ett träningsfreak av rang och håller just nu på med klassikern så mycket tid går åt till träning och såklart är det är okej för mig. Ge och ta. Det enda viktiga för mig är att han alltid frågar om det är okej först, så han inte bara räknar med att jag är hemma och tar Knut. Man måste alltid stämma av och planera ihop tycker jag.

Vi är också väldigt bra på att ta oss tid för varann. Vi har massor med strålande barnvakter som mer än gärna tar hand om Knut och det räcker med att bara få några timmar ihop. Oftast när vi är barnfria sover middag ihop, så mysigt!
En annan viktig sak är hur vi har delat upp föräldrarollen. Att Emil gick in och tog halva föräldraledigheten redan från vecka fyra har varit livsavgörande för oss.
Att han aldrig ens ifrågasatte det och förstod att jag måste få jobba för att kunna fungera.
Om jag hade tagit större delen av föräldraledigheten och varit hemma själv hela första året, tror jag helt ärligt inte att vi hade varit ihop nu.
Jag är så oerhört glad över att vi delade på det.

Jag är inte kär i Emil jämt. Men jag älskar honom alltid.
Det går upp och ner med kärleken men det fina är att när jag blir kär igen så är det alltid i honom.
Han är min klippa och min stora trygghet och jag älskar honom så himla mycket mer än jag kan förklara.

IMG_2358 img_0069 _r5a3316 hopp IMG_1071 IMG_2616 IMG_0285 IMG_1097 IMG_3758

SONY DSC SONY DSC

IMG_7451 IMG_1743 IMG_6203 482046_10150944019806496_137987216_n IMG_4566 (800x740) bild 2 öl7 IMG_1357 (640x427) z (640x466) Photo: Jessica Silversaga

 

 

 

 

SPONSORER













Följ mig på bloglovin

bloglovin

Medlem i




Pin It on Pinterest

Share This