Professionell konstnär |

Jag är en enstöring som skriver hellre än jag pratar och målar hellre än jag umgås.

Annas Skräck!

mar 17, 2015 | Tankar och Vardag | 14 Kommentarer

Om några dagar ska vi på skidsemester i Sälen.
Jag har aldrig varit på skidsemester, är liksom inte uppvuxen i en skidfamilj.
Jag har varit i Åre när Emil bodde där men jag kollade upp i backen och tänkte att nej, det där gör jag aldrig.

Men nu ska vi iallafall iväg med Emils familj och jag har bävat hela mitt liv inför just skidsemestrar.
Jag vet inte hur man gör och nu när vi har varit och provat ut slalomskidor och pjäxor så känns det ungefär lika skrämmande som att prova ut kläder inför ett fallskärmshopp eller som att dyka ner bland hajar. Livsfarligt med andra ord.
Att försöka förklara för en inbiten skidfamilj och framförallt för Emil som älskar skidor, hur läskigt det faktiskt känns är snudd på omöjligt.
Sen att se småbarn som lär sig åka skidor utan att blinka hjälper inte det minsta, det får mig bara att känna mig ännu dummare.

Här är min lista över saker jag oroar mig över, i denna ordningen:

1. Att inta klara av att åka lift. Antingen trilla, fastna, eller helt enkelt behöva stanna hela liftsystemet för att jag varken kommer på eller av. Största skräcken på hela listan.
2. Att inte klara av att svänga och därför bara åka störtlopp rakt ner och sen köra in i något och dö.
3. Åka ända högst upp i backen och sen inse att jag aldrig kommer lyckas ta mig ner igen. Detta är faktiskt högst troligt och då vet jag att jag kommer börja grina där bakom skidglasögonen och Emil kommer således tycka att jag är en fjant.
4. Trilla och bryta handen. Att bryta min hand vore förödande och har varit en stor skräck för mig hela livet. Jag kan bara inte bryta handen! (funderar på att göra en Jlo och försäkra den till miljonbelopp)
5. Att välja att inte åka alls och istället få bli semesterns barnvakt med tre ungar medans den världsvana skidfamiljen njuter i backen hela dagarna.

För att inte verka alltför mesig och livrädd försöker jag se fram emot det här, också i rätt ordning:
1. Öl mot varm husvägg i solen.
2. Afterski.
3. Längdskidor med Knut i pulka bakom.
4. Få använda mina nya snygga långkalsonger.
5. Sa jag att jag ser fram emot ölen i solen?

IMG_5913

14 Kommentarer

  1. Jag hade en himla tur som lärde mig åka skidor som 7åring, men mina föräldrar hade då aldrig åkt någon gång själva så hela familjen fick verkligen börja i skidskola tillsammans.
    Om du nu vågar dig upp i backen, lär dig först att ploga (tvinga ihop toppen av skidorna och trycka isär hälarna så mycket som möjligt) för på det sättet kan en ta sig ner för en hel backe om en vill. Och sen, personalen i liften hjälper dig precis så mycket du behöver, det är därför de är där. Det är bara en själv som tycker att det är pinsamt, så bemästrar du du den känslan så kommer du bemästra liften också!
    Lycka till!

  2. Skidskola! Utmärkt även för vuxna.

  3. Jag har gått nerför slalombacken flera gånger då min man lurat upp mig med löftet om att det inte är brant och att jag ska klara det. Frågan är vem som är värst, han som lurats eller jag som gick på det flera gånger. Dessutom tyckte jag inte ens att det var roligt. Nu för tiden åker jag längdskidor och trivs bra med det. Hur du än gör blir det säkert bra.

  4. Jag säger precis som Annika, lär dig ploga! Det är lätt och då kan du styra hastigheten helt själv. Här kommer också en detaljerad genomgång för hur man kommer av en ankarlift (för påstigningen så säger jag också att det finns personal som gör att man bara behöver stå vid markeringen och sedan drar liften iväg en. Undvik att åka själv, så är själva åkandet i liften också lätt.):
    När ni närmar er slutet av liften och det är kanske tio meter kvar till avstigningen så tar man ett stadigt tag i stången och drar den bakåt, så att man inte längre har ankaret under rumpan. Vinkla ankaret så att det går att dra fram mellan de två åkarna. Håll sedan fast dig med handen (håll stavarna i ytterhanden) tills du kommit fram till avstigningsområdet. Släpp taget och kava åt sidan. Klart!
    Det kommer att gå fint! Tvinga Emil att lära dig att åka lift och att ploga, sedan klarar du dig själv.

  5. Åh jag känner med dig! Lärde mig visserligen att åka skidor i 15-årsåldern och prickade av allt på din lista utom att dö och bryta handen då, stanna liften, jadå mången gång, ramma småglin i backen-jajmän, störtlopp och medföljande vurpor, absolut! Låter kanske inte tröstande men här är poängen: det gör ingenting med alla stoppade liftar, stoltheten får sig en törn men folk i backarna är förvånande snälla och hänsynstagande och när du efter ett par åk börjar få grepp om eländet så är det underbart, har inte fött barn men d har ju du, tänk belöningen efter förlossningen, Har du klarat det så kommer du äga backarna inom kort!

  6. Jag var med om en traumatisk liftupplevelse när jag var 5 (25 år sedan) som gjort att jag störtvägrat åka skidor. Jag släppte knappliften för tidigt och började glida neråt baklänges på alla fyra. Det hela filmades i 4 sek av pappa som sedan med kameran dunsandes på magen kom till min undsättning. Hela familjen + skidsällskap skrattade gott åt filmen resten av veckan. Glömmer det aldrig.
    Så tips: släpp hellre knappliften lite för sent än lite för tidigt 🙂 så du kommer över krönet (finns i regel en liten backe som en ska komma över för att inte glida bakåt, såsom jag gjorde som släppte för tidigt)

    Men så blev jag, likt du, medtvingad med min karl förra året. Åkte aldrig knappliften men de andra liftarna gick bra. Det finns snäll och duktig personal på plats som hjälper en på ankarliften och hålor fast den tills man kommit på ordentligt. Och krånglar det så har man faktiskt några sekunder tillgodo eftersom själva ankaren som just du ska försöka komma på ”dras” ut (svårförklarat, tänk dig som ett resårband som töjs ut men det snärtar aldrig tillbaka sen). Och krånglar det mycket så stannar de liften tills du kommit på. Händer HELA tiden och ingen reflekterar över det.
    De stora sittliftarna är soft och som nybörjare är de grymma då en får vila benen mellan åken 😉

    Kanske ska du testa och åka med instruktör någon dag i början som hjälper dig i början? Hellre det än ens skidproffs till karl som tror han är pedagogiskt när han ska visa hur lätt allt är. Det är maaassa vuxna som åker med instruktör så inget att skämmas för 🙂

    Hoppas du får jättekul på skidresan, när du väl tagit dig förbi plogandet och börjar testa att åka på riktigt och fatta hur skidorna fungerar så är det roligt, även om man är kass 😉

  7. ps. I allra värstaste fall om du får panik högst upp i backen kan en ofta åka sittliften ner igen 😉 Eller så kan du åka med personalen på skoter 😉

  8. Jag bodde några år i Frankrike när jag var liten (i åldern 6-9 år) och varje vinter åkte vi till alperna minst en gång. I likhet med många ungar var jag orädd och svischade fram i både gröna, blå och till och med röda pister. Efter det åkte jag inte slalom på många år, men hade ändå hela tiden med mig övertygelsen om att slalom, det kan jag. Det blev en del av min självbild att jag var bra på att åka slalom. När jag var 15-16 år blev jag medbjuden till fjällen av min bästa kompis och hennes familj och nappade givetvis. Vad kul, tänkte jag, att åka slalom igen. Det som jag är så bra på, liksom. Självförtroendet höll i sig hela vägen upp till Hammarstrand, via skiduthyrningen och ända fram till första turen med knappliften. Plötsligt insåg jag att jag inte hade en aning om vad jag höll på med. Satt stel som en pinne på den där j-kla knappen och halvvägs upp i backen, på det brantaste stället ramlade jag av!!!! Gled bakåt men lyckades slänga mig åt sidan för att inte bli påkörd av den som kom efter. Var helt skakig och kände mig som århundradets jubelidiot. Lyckades ställa mig upp och tänkte att jag i alla fall skulle klara av att åka ner med nån sorts heder i behåll. Svisch, svisch, tyngden på dalskidan och allt det där. Jo, pyttsan. Klarade inte ens första svängen utan for rätt över backen i full fart och in i ett buskage. Total förnedring. Ville bara hem. Aldrig mer komma i närheten av en j-vla slalombacke igen. Tog av mig skidorna och gick ner för backen svärandes och spottandes av ilska och skam. Grät och svor att sätta mig på första, bästa tåg hem. Men efter att ha sovit på saken och svalt förtreten skrev jag (om än lite motvilligt) in mig på skidskola och började om helt enkelt. Det var jättebra. Höll mig i barnbacken de första dagarna, men sen hade jag lärt mig tillräckligt för att utmana mig i en blå pist. Det gick jättebra. Mitt råd är att ta några skidlektioner på plats och att inte vara för hård mot dig själv. Du kommer ramla och du kommer känna dig dum, men grejen är att det gör ingenting, för alla har varit där och gjort samma sak. Det är ok. Kram på dig och ha en härlig semester.

  9. Jag hade aldrig åkt slalom innan 30 och är inte en speciellt sportig person, men det var så himla mkt lättare än jag trott. Jag blev utförsbiten och så här 6 år senare är jag himla glad att jag började åka. Är fortfarande nybörjare och åker inte speciellt snyggt (skulle nog behöva öva mer, brukar bara bli nån/nåra helger per säsong och inget de senaste två åren), men tycker det är himla kul! Tar mig ner helskinnad för svarta backar, men åker helst grönt å blått. Vad det är för snö gör ganska stor skillnad tycker jag. Puder eller lagom mjuk snö gör det lättare att åka i brantare backar. Om det är isigt blir det knivigare. Men en kan alltid ploga! Det var lätt att få häng på.

    Det kommer gå bra för dig med! Knapplift är lättare än ankare, men även det funkar. Skönt att åka med nån en känner.

  10. Mitt enda tips: Mjuka knän!
    Att se till att böja på benen gör följande:
    1. Det blir lättare att åka
    2. Det blir svårare att ramla
    3. Ramlar man ändå så är det mindre troligt att du gör dig illa.

    Svåraste är att tvinga sig att böja på benen och luta sig framåt istället för att sträcka på benen och ställa sig upp. Men det är verkligen bäst. Dessutom blir det kortare ner till backen;)

    Skidåkning är underbart, men är bäst med is i magen och lugnt tempo. Och många pauser i början.
    Lycka till och ha så roligt!

  11. Hej!
    Haha du skulle sett första gången jag och Ludde skulle åka skidor tillsammans första gången. Då var det minst 15 år sen jag hade skidor på fötterna och jag hade panik i de plattaste backarna, och Ludde stod och suckade åt mig. Jag var livrädd!
    Sen tog jag det smarta beslutet att gå på skidskola, typ en timme två dagar på rad, och vilken skillnad! Att åka skidor är inte svårt, men läskigt när man inte kan. Jag åker fortfarande inte snyggt men fort går det och härligt är det =)
    På Skidskolan tvingade dom en att åka i alla typer av backar och man kunde inte sätta sej ner och lipa eller bli arg, som jag förmodligen gjort om det bara varit Ludde som försökt lära mig.
    Hoppas ni får en toppensemester, och en kaffetermos i pulkabacken är inte fel det heller!

  12. Åh, skidsemester är ju alla de där sakerna du skriver. Skidsemester är ju öl i solen, lek i snön, fina längdspår på eftermiddagen, varm choklad när allt känns tufft, bastu, mys i stugan i underställ, pastamiddag för hungriga magar, afterski och dessutom härliga svängar i backarna. Om du inte får till den sista punkten så har du fortfarande fått ihop en strålande skidsemester.

    Det jag vill skicka med dig är det som flera andra skriver här, om det går så unna dig skidskola! Då får du lära dig i din takt och slipper hänga efter och känna att du sinkar de andra. Du får dessutom lite tips och verktyg att jobba vidare med själv och slipper hurtiga tillrop som ”tyngden på dalskidan” eller ”det går lättare när det är lite mer lutning” eller ”upp igen bara” eller ”du måste få mer framvikt” när du bara vill få skidorna att stanna.

    Och du – liften stannar heeela tiden. För många behöver hjälp och då väljer liftvakterna hellre att stanna än att det ska hända något farligt. Skit i om det är kö och säg när du kommer fram att du är nybörjare, då hjälper de dig med hur du ska göra även om det är några ankare som får rulla tomma.

    Och även om Emil och hans familj verkar tuffa så är min erfarenhet att alla ute i backarna brukar vara impade av nybörjare som vill testa och ha mycket tålamod med dem. Alltså folk stannar och samlar in tappade stavar, kollar vad som hänt om någon trillar och ger peppande tillrop.

    Och det är ju sedan gammalt att de flesta som skadar sig på skidsemestern gör det på afterskin, för det är där det är som slirigast 😉

  13. En liten sak som ingen berättade för mig när jag skulle lära mig åka var att, knappliften ger bara stöd uppför backen, tro inte att du kan sitta på den. Det gjorde jag, lite småjobbigt.

  14. Det må känns som världens grej att liften stannar, som att varenda kotte tittar på just DIG. Men vet du? Låt dem. För en gång i tiden så var det dem som stoppade liften. Vi har alla varit där, och kommer vara där fler gånger. Det gör ingenting om liften stannar, du trillar eller fastnar. För vet du? Den går igång igen, du reser dig upp och tar dig loss.

    Och det här med att fastna på toppen, nej. Ner kommer man alltid, vad gör det om det får bli med skoter? Då kan du ju checka av det från listan också. För det är sjukt kul att åka!

    Och du, så som du beskriver emil i bloggen så är jag 110 säker på att han inte kommer tycka att du är en fjant. Du är den mest underbara han vet, han älskar dig över hela sitt hjärta. Han kommer bara tycka att du är gullig.

    Sen vill jag bara säga, våga åk och var inte rädd på att trilla för är man rädd det är ofta då man också trillar och skadar sig. Bryter du handen så gör du det, men man har inte gips för evigt. Vet att det låter så lätt när någon skriver det, men försök att fokusera på alla de bra saker du skrivit upp om skidsemestern, för det är faktiskt helt fantastiskt underbart!

Läs mer 

Vi gör om vårt vardagsrum!

Nu har vi inte renoverat något hemma på en mindre evighet (okej vi tapetserade Stigs rum vid jul) och vi älskar ju att göra om hemma!Så nu är det dags igen! Såhär ser det ut nu (typ, hittade bara gammal bild, detta är ju innan vi byggde orangeriet men ja, ni fattar)...

Att Köra Fast.

Är inne i det där stadiet där allt jag gör blir fult, ointressant, oviktigt.Målar och målar, börjar på nya dukar och försöker jonglera flera målningar samtidigt för att förhoppningsvis någon ska bli bra.I fredags gick jag hem med en känsla att jag helt glömt bort hur...

Mitt 2020

 Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Jag köpte en sommarstuga! Jag har drömt om det så länge men alltid tänkt att unga personer inte har råd med sommarstuga. Sen insåg jag att jag inte var så himla ung längre och köpte en!Det är mitt livs bästa...